Kvalitetsarbete

  • Skriv ut

 

Systematiskt kvalitetsarbete

rapportering till huvudmannen från varje avdelning

Från skolan och fritids på Montessoriskolan Kärnhuset

Från varje rektor/förskolechef skall lämnas en sammanställning vid läsårets slut som innehåller följande för varje avdelning:

Ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet

En kort beskrivning av avdelningens verksamhet och inriktning.

Montessoriskolan Kärnhuset är en skola med årskurserna 1-5 och tillhörande fritids. Skolan bedriver sin undervisning med montessoripedagogik.

Skolan har i genomsnitt haft 53 elever varav 35 elever i genomsnitt gått på fritids. Eleverna har en relativt jämn könsfördelning.  Eleverna börjar skolan 8.15 och går som längst till 14.30. Fritids öppnar kl. 7.30 och stänger kl.17.00

Avdelningens nyckeltal:

  • Antal barn: I snitt 53 elever i skolan och 35 barn på fritids
  • Antal pedagogisk personal:

I skolan arbetar 3 lärare alla kvinnor, på fritids arbetar 4 pedagoger, 2 kvinnor och två män. 

  • Antal kringpersonal, i procent

2 personer i köket, en man och en kvinna. En rektor.

  • Antal personal totalt i procent

I skolan, fritids och kök arbetar totalt 10 personer varav 3 är män. Alltså 30 % män och 70 % kvinnor.

En sammanställning av de swot-analyser som gjorts på avdelningen.

Se bilaga

Berätta hur de föregående förbättringsområdena har utvecklats.

Under läsåret har både skola och fritids arbetat med att främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.  Vi har velat få eleverna att se och ta ansvar för både den yttre och inre miljön. Vi har också sett det som en möjlighet att stärka den sociala samvaron mellan eleverna genom att ge dem möjlighet att arbeta tillsammans i olika konstellationer.  Skolan har gjort en lista på rastaktiviteter. Vi använde oss av den förra terminen. Just nu behövs den inte. Men det viktigt att vi använder oss av den i början av läsåret och i början av terminen. Vi pedagoger tar kommandot på rasten genom att ”bjuda in” en del elever att vara med i en rastaktiviteter. Då är det viktigt att blanda eleverna så att många olika sociala konstellationer bildas.

Projekt utomhus: Femmornas städning har fungerat jättebra det här året.  Vi pratade med barnen för att ta reda på vad som inte fungerade. Barnen började tillsammans att prata om vad det är som ska göras. Sedan delade barnen upp ansvarsområdena sinsemellan. Från att det har varit gnäll så har det blivit så att de själva nu tar ett ansvar för att städningen ska bli gjord. De elever som är klara med sitt område går och hjälper de andra tills alla är klara.

Mellanmålet har också börjat att fungera bättre sen pedagogerna har slutat hjälpa till.

Vi kommer att fortsätta att ha fokus på ansvarsuppgifterna. Pedagogerna kommer att tydligt visa hur de olika uppgifterna ska göras i börja av läsåret och därefter när det behövs.

Ett annat mål som både skola och fritids har arbetat med under läsåret har varit att skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Detta har vi velat göra genom att kontinuerligt ha sk ”grace och artighetslektioner” både i skolan och på fritids. Pedagogerna i skolan gjorde en lista i början av läsåret på vad de behövde gå igenom. Det fungerade till en början men sedan har det runnit ut i sanden. På fritids har pedagogerna tagit upp frågan varje planering och valt en lektion att fokusera på under hela veckan.

Vi tycker att eleverna har fått en bättre samtalston mellan varandra generellt men vi kan se att vi skulle kunna utveckla de vuxnas förmåga att ge lektionerna genom att ha en internutbildning så att alla kan känna sig säkra på det här området.

Skolan har haft som mål att undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor.

Detta har vi gjort genom att tillåta barnen att genomföra och dokumentera enkla vetenskapliga undersökningar och i grupp analysera, diskutera och jämföra sina resultat med varandra. Barnen ska genom sina kunskaper kunna kritisk granska olika informationskällor.

På mellanstadiet har eleverna arbetat mycket med detta. De har gjort experiment varje vecka. De har pratat mycket om källkritik.

Eleverna i lågstadiet har också gjort många experiment. De har dokumenterat sina experiment. Gruppdiskussionerna har inte kommit till stånd så som vi skulle vilja. Nästa år kommer vi att fokusera på att få till gruppdiskussionerna.

Ett annat mål som skolan haft är att verka för att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och utveckla förmågan att själv bedöma sina resultat. (s 18 i Lgr11 )

Vi har utarbetat ett redskap som tydliggör kunskapskraven för eleverna på ett enkelt sätt i varje ämne. Eleverna på lågstadiet har börjat att bekanta sig med dokumentet. Det är främst de elever som mognadsmässigt är långt framme som har kunnat börja tillgodogöra sig detta. I vissa fall har pedagogerna kunnat be dem gå och titta på kunskapskraven för att se vad de behöver arbeta med.

På mellanstadiet tycker Marie att det fungerar bra särskilt när man har gått igenom pärmen med alla barnen. Vi tror att det kommer att gå lättare nästa läsår. Vi kommer att arbeta vidare med detta nästa läsår.

 

Sammanställning av olika enkäter:  

 

 

Från föräldraenkäter kan vi se att 100 % av föräldrarna kan rekommendera sina vänner att placera sitt barn i vår skola. 100 % av föräldrarna anser att barnet känner sig tryggt i skolan. 100% av föräldrarna tycker att skolan stimulerar deras barn till nyfikenhet och lust att lära. 100 % av föräldrarna tycker att lärarna motiverar deras barn i skolarbetet. ) 90 % av föräldrarna anser att deras barn har god arbetsro i skolarbetet.

Från elevenkäterna i årskurs f-3/4-5 kan vi se att 84/56 % av eleverna kan rekommendera sina vänner att börja i vår skola. 91/75 % av eleverna anser att de känner sig trygga i skolan. 81/69% vet vad de ska kunna för att nå målen. 93/69 % tycker det är roligt att lära sig saker i skolan.86/63 % tycker att de får utmaningar av sina lärare.  81/63 % tycker att de har den arbetsro de behöver.

 

 

 

Antal klagomål*

Inga officiella klagomål har framförts. Personalen har tät och nära kontakt med föräldrar och de situationer som har uppstått har kunnat hanteras direkt av personalen.

Sammanställning av diagnoser som genomförts.

I svenska

För årskurs 1:

Lite lägre resultat än förra årets ettor då alla hade minst  stanine 4 på läsning.

För årskurs 2

H4 medel  för flickor åk 2 ht 63 ord, vt 81 ord. H4 medel för pojkar åk 2 ht 56, vt 73.

För Årskurs 3

Större delen av eleverna har stanine 8 och 9.

 

Antal åtgärdsprogram och handlingsprogram.

2

Måluppfyllelse enligt nationella kunskapskrav:

 

Resultat från nationella prov i de olika ämnena:

I matematik blev alla 14 elever godkända på det nationella provet i trean. Alltså 100 %

I svenska blev alla 14 elever godkända på det nationella provet i trean. Alltså 100 %

97 % av eleverna i trean uppnådde kunskapskraven i svenska, matematik, so och no.

 

Rektors/förskolechefs analys, förslag på åtgärder och nya mål.

Från SWOT analysen kan vi se att vi har en liten skola med trevlig atmosfär där alla känner alla och barnen tar hand om varandra. Personalen är kompetent och engagerad och har väl inarbetade rutiner. Eleverna presterar väl och föräldrarna är mycket nöjda. Skolan har eget kök med en duktig kock.  Skolans läge är bra då vi har nära till skog, bäck, sund och våtmarker. Närhet till bussförbindelse gör att det är enkelt att ta sig till ställen längre från skolan. Skolgården har en bra utformning då den är överskådlig och det finns mycket att göra för barnen. Personalen ser det som en styrka att de får tillgång till både utbildning, internutbildning och fortbildning. De anser också att de har ett gott samarbete med andra skolor inom Palmlunds. Ett plus är att vi har fått tillgång till en ny idrottshall på nära håll.

Bland svagheterna kan man se att vi har haft problem med attityden till mat vad det gäller de äldsta eleverna vilket snabbt sprider sig ner till de yngre. Vi har åtgärdat detta med att inför matråd mer systematiskt och att även lyfta problemet i föräldragruppen. Rastvaktsshemat har inte varit optimalt då personalen har upplevt att det har saknats personal den första halvtimmen. Detta har åtgärdats med ett nytt schema. Personalen upplever att det är svårt att få tillfälle att prata med varandra. Vi upplever också att vi är trångbodda, särskilt vid tider för utvecklingssamtal. Lokalerna behöver fräschas upp då man nu har ett allmänt sjaskigt intryck av t ex väggar och lister. Skyltar behöver sättas upp så att besökare lättare kan se vart de ska gå.  Ibland kan eleverna uppleva att vi har många regler och att de inte har något inflytande på detta. Vi behöver bli bättre på att verkligen genomföra elevråden kontinuerligt.  Eftersom rektor inte är på skolan hela tiden upplever personalen att ledningsfunktionen behöver utökas. Ett förslag är att en från varje avdelning blir ansvarig för avdelningen och att alla ansvariga skulle kunna träffas en kort stund varje morgon.

Från de attitydundersökningar som Helsingborgs Stad har genomfört kan vi se att våra föräldrar är väldigt nöjda. Eleverna är också relativt nöjda i de yngre årskurserna men resultatet från de äldre årskurserna är under medel. Detta förvånar oss och vi tycker inte det stämmer överens med verkligheten. Under nästa läsår kommer vi att följa upp detta noggrant bl. a genom tätare elevråd.

 

Eleverna har god måluppfyllelse vad det gäller kunskapskraven. De elever som inte når upp till kraven har åtgärdsprogram och särskilt stöd.

 

Vad det gäller skolarbetet vill vi arbeta mer med bedömning, både utveckla pedagogernas förmåga att bedöma elevernas arbeten och även elevernas förmåga att bedöma sina egna och andras arbeten genom bl. a. kompiskritik och genom att använda sig av olika diagnoser.

Eftersom montessoripedagogiken till stor del bygger på elevernas eget intresse och på ”spontaneous activity in education” vill vi undvika att eleverna gör arbeten som är rena ”fylla i” uppgifter utan att de i stället använder sig av egna idéer och kreativitet.

Utifrån de diagnoser vi har gjort på läsningen ser vi att våra elever har en god läsförmåga där de flesta eleverna i årskurs tre ligger på ett staninevärde på åtta och nio. Detta är väldigt bra. Vi skulle vilja utveckla läsningen och skrivning än mer genom att i smågrupper ta upp olika genrer, ha bokcirklar mm.

Omvärldsmässigt kan vi se att Sverige får fler och fler nyanlända och att vi behöver förbereda oss för detta så att även vi kan ta emot nyanlända på ett bra sätt. Då rektor har gått en kurs i att ta emot nyanlända kan man se att språkutvecklande undervisning är en framgångsfaktor. Detta är ännu en anledning till att vi kommer att fokusera på språket nästa läsår. Vi kommer att ägna flera dagar innan eleverna börjar med att gemensamt ta fram material för utökande av ordförrådet och ämnesspecifika begrepp för alla ämnen. Vi kommer även att ha en föreläsning om interkulturell pedagogik för all personal för att vara väl förberedda för uppdraget.

Övriga fortbildningar nästa läsår kommer att vara: stöd i bedömning för pedagogerna i skolan, fortbildning inom montessoripedagogiken, fortbildning i hur man hjälper elever i behov av särskilt stöd.

Vid en inspektion under våren av Skolinspektionen var både skolan och fritids helt utan anmärkning.

Nästa läsår kommer fritids att arbeta med:

  • Utflykter stora och små grupper (arbeta mot Going Out).
  • Utveckla teaterrummet med rekvisita och pjäser.
  • Se över och uppdatera redskap/utrustning inne och ute.
  • Med barnens hjälp ta fram regler och förhållningssätt för deras aktiviteter, t.ex. bandy, fotboll, bollpjätt. Visa på skillnader på vad som är tillåtet och inte, att inte ”störa eller förstöra” ska vara övergripande.

Skolans prioriterade mål kommer att vara:

 

Mål: (Lgr 11, s 18) Skolans mål är att varje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

Hur: muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn.

Vår strävan att nå detta mål är bl.a. genom att utveckla metoder att arbeta med diagnoser samt koppla till mål och kunskapskrav. (t ex genom att använda oss av materialet ”tummen upp”)

Mål: (Lgr 11 s 222) Undervisningen ska syfta till att eleverna utvecklar sin förmåga att skapa och bearbeta sina arbete enskilt och tillsammans med andra.

Hur:

Genom att barnen ska få arbeta både enskilt och i grupper. De ska få möjlighet att skapa egna texter, arbeten och bilder samt använda och utveckla sin kreativitet. (undvika ifyllnadsuppgifter)

Mål: (Lgr 11 s 222) Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att formulera sig i tal och skrift samt sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Hur:

Genom att ge eleverna möjlighet att arbeta i grupper med såväl läsandet som skrivandet, analyserande och diskuterande i fokus. (fortsätter med tystläsning men plockar ut en grupp för att utveckla läsning/skrivning)

Mål: Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor

Hur:

Miljön ska tillåta barnen att genomföra och dokumentera enkla vetenskapliga undersökningar och i grupp analysera, diskutera och jämföra sina resultat med varandra. Barnen ska genom sina kunskaper kunna kritisk granska olika informationskällor.

 

 

juni 2015

Christina Wahlgren Ek

Rektor