logokarnhusetbildkarnhuset

Likabehandlingsplan

 LIKABEHANDLINGSPLAN

och

PLAN MOT KRÄNKANDE

 

BEHANDLING

 

2017

 

Montessoriskolan Kärnhuset

 

 

 

Vision och övergripande mål

Alla barn och elever i förskolan, fritids och skolan skall känna sig trygga. Inget barn eller elev får utsättas för kränkande behandling eller diskrimineras på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning.

All personal inom Kärnhuset tar aktivt avstånd från och motverkar alla former av mobbning, rasism, trakasserier, diskriminering och kränkningar mellan barn/elever, mellan personal - barn/elever, mellan personal – förälder och inom personalgruppen.

Arbetssätt/struktur och definitioner

Kärnhusets trivselregler och likabehandlingsplan skall komplettera varandra i syfte att verka för en lugn och trygg undervisnings/arbetsmiljö för samtliga elever/barn och personal på Kärnhuset. Kärnhusets elever tar vid varje läsårs början fram gemensamma trivselregler. Den vuxne har, tillsammans med barn och elever, i uppgift att se till att dessa trivselregler följs.

Alla, d.v.s. elever, personal och föräldrar, deltar i arbetet med att skapa bästa möjliga miljö för lärande och gemenskap. Med miljö anses både fysisk- och psykosocial miljö. Det arbetet kräver ett ständigt aktivt engagemang av alla inblandade.

Förskolechef/rektor har ansvaret för förskolans och skolans arbetsmiljö. För att förskolechef/rektor skall kunna axla detta ansvar krävs att alla som finns på förskolan och skolan värnar och vårdar dess miljö. Var och en är ansvarig för att till förskolechef/rektor meddela brister eller problem som uppstår. Förskolechef/rektor är ansvariga för att huvudmannen underrättas.

Definition av mobbning enligt skolverket

En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.

Ex på mobbning kan vara:

Utfrysning, våld, förödmjukelse, hot, ryktesspridning, psykiska eller fysiska kränkningar och nätmobbning.

Definition av kränkande behandling

Ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.

 

 

Trivselregler 

Vi skapar en god stämning genom att: 

  • Vi respekterar skoltiderna.
  • Vi respekterar andra barn och vuxna.
  • Vi tänker på arbetsron och pratar lågmält.
  • Vi går inomhus.
  • Vi respekterar andras arbeten.
  • Vi använder vårdat språk och visar respekt för varandra.
  • Vi vårdar vår miljö, både inne och ute. Om vi råkar ha sönder något så ersätter vi det.
  • Vi plockar undan efter oss och ser till att det ser fint ut.
  • Vi håller ordning i kapprummet.
  • Vi ansvarar själva för värdesaker som tagits med till skolan.
  • Vi låter egna leksaker stanna hemma.
  • Vi sköter våra ansvarsuppgifter.
  • Vi gör läxorna och ser till att de kommer tillbaka till skolan.
  • Vi kommer ihåg att ta med gymnastikkläder, skor och handduk.
  • Mobiltelefoner samlas in och läggs i en korg..

Vi är mot andra så som vi vill att andra ska vara mot oss.

 

Främjande åtgärder

 I Montessoripedagogiken ingår som en naturlig del s.k. grace- och artighetsövningar. Dessa övningar börjar i förskolan när barnen är små. Det är små enkla övningar som visar barnet hur man gör i olika situationer, t.ex. hur man hälsar, hur man bjuder på något, hur man säger tack osv. Övningarna tilltalar förskolebarnen därför att barnet själv sätts i centrum och att de involverar kroppsrörelser. De förmedlar det kommunikationssätt som finns i barnets kultur och ger på så sätt barnet ökat självförtroende. I förskolans miljö finns många möjligheter för barnen att praktisera det som de lärt sig i dessa övningar, om de så önskar. Det är förskole pedagogernas som ansvarar för att introducera och aktivt arbeta med dessa övningar. Förskolan arbetar dessutom med ett material som heter Stegvis som är anpassat för barn mellan ca 3 och 6 år. Personal har fått eller får ta del av fortbildning i StegVis-materialet för att använda det och introducera det för barnen på bästa sätt.

I skolan fortsätter dessa övningar på ett konkret sätt men också på ett abstrakt plan. Barnen har kommit in i en ny utvecklingsfas. De är mer abstrakta i sitt tänkande. De vill se saker och tings samband. De börjar också ha moraliska och etiska funderingar. Rättvisetänkandet är slående i den här åldern. Det är viktigt att läraren ofta initierar och tar upp moraliska och etiska diskussioner. För att barnen ska få öva sig praktiskt i olika sociala situationer är det viktigt att barnen ofta får göra utflykter utanför skolan. Det räcker inte längre att enbart träna sig inom klassrummets väggar.

Även i skolan arbetar lärare och fritidspedagoger med Stegvis som är anpassat till elever mellan ca 7 och 10 år. Eleverna arbetar också med olika värderingsövningar, etiska och moraliska diskussioner.

Det material som används är anpassat för respektive ålder och innehåller tre olika delar:

  1. empati (förstå och komma överens med andra)
  2. impulskontroll och problemlösning (lösa sociala problem och använda sociala färdigheter)
  3. självkontroll (hantera ilska), självkännedom och självförtroende          

Kartläggningsmetod

 Utvecklingssamtal

  • Kompissamtal
  • Klassråd
  • Elevråd
  • Trivselenkät/föräldraenkät
  • Stegvis
  • Hälsosamtal
  • Enskilda samtal/intervjuer
  • Observationer
  • Elevers frånvaro
  • Gruppsamtal
  • Medarbetarsamtal

Riskanalys och utvärdering, se bilaga 1

   

 Planerade åtgärder

 

 

 Vi kommer fortsätta att ha en tydlig struktur för rastvakterna på skolgården genom de upprättade listorna på ansvarsområden under rastvakten. Vi kommer att lägga till pingisplanen och kingplanen.

För att undvika kränkande handlingar i kapprummet behåller vi att det alltid närvarar en pedagog i kapprummet i samband med raster och vid skolans slut om behov finns.

För att främja det sociala samspelet ytterligare kommer vi regelbundet att titta på film från Utbildningsradion om hur man är mot varandra, med uppföljande diskussioner.

Mellanstadieeleverna kommer kontinuerligt att ha livskunskapsövningar.

Vi kommer att ta in en dramapedagog för att arbeta med värderingsövningar mm tillsammans med eleverna.

Vi kommer att fortsätta med rastaktiviteter.

Likabehandlingsplanen kommer att tas upp under höstterminens första föräldramöte. Vi kommer att arbeta för en samsyn mellan skolan och hemmen. Vi kommer att ta fram ett dokument för signering när man tagit del av likabehandlingsplanen tillsammans med sitt barn som skickas ut i samband med sommarbrevet.

Vi kommer att skapa samsyn kring måltiderna hos all personal på gemensamma personaldagar.

Vi kommer att ordna en föreläsning för föräldrar om sociala medier, spelande på internet och andra aktiviteter som involverar skärmar.

Personalen kommer att erbjudas en fortbildning i ”grace och artighetslektioner”.

Utvärderingsidé

Likabehandlingsplanen utvärderas årligen av elever, föräldrar och personal. Utvärderingen sker genom enkät och utvecklingssamtal för elever/barn och föräldrar. Personalen utvärderar kontinuerligt under personalmöten och utvärdering. En ny plan upprättas inför varje nytt år.

 

Kommunikation - information

Information om likabehandlingsplanen ges vid läsårsstart till nya elever/barn, föräldrar och personal. Nytillkomna elever/barn, föräldrar informeras omgående av mottagande pedagog. Nytillkommen personal får informationen genom förskolechef eller rektor.

Vuxna kan hjälpa till

Gemensamt för all diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska (ex. slag, knuffar), verbala (ex. hot, tillmälen), psykosociala (ex. utfrysning, ryktesspridning) eller texter/bilder (ex. klotter, brev, sms, e-post, sociala medier).

Elever, lärare, elevhälsoteam samt annan personal på skolan kan göra mycket, men det är nödvändigt att även föräldrarna hjälper till.

Barn berättar inte alltid om mobbning som de känner till, därför att de bl.a. tror det är skvaller eller för att de kanske är rädda för hämnd.

Att berätta om mobbning är inte skvaller, det är att hjälpa den som har det svårt och vara en god kamrat.

Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att mobbning förekommer. Om skola och hem tar klart avstånd från mobbning får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om mobbning och ta kontakt med skolan om ditt barn berättar om mobbning. Vi kan alla hjälpas åt att skapa en skola där alla känner sig trygga, trivs och har det bra.

   

Åtgärder om mobbning eller annan kränkande behandling uppstår

 

Enligt 6 kap. 10 § i skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna och agera.

Om du som förälder vet eller tror dig veta att ditt eller någon annans barn är utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier är det viktigt att du kontaktar förskolechefen/rektorn eller någon i personalen.

Personalen måste då:

 

  1. Bilda sig en uppfattning om situationen.
  1. Träffa den/de mobbade - den/de utsatta för samtal.
  1. Träffa mobbaren/mobbarna – den/de som utför den kränkande handlingen enskilt, tala om hur allvarligt vi ser på mobbningen/kränkningen och att den omedelbart måste upphöra.
  1. Två vuxna ur personalen är närvarande vid samtalen med eleverna.
  1. Informera berörda elevers föräldrar om samtalen samma dag/kväll.
  1. Dokumentera alla samtal och sammanfatta överenskomna åtgärder.
  1. Eventuell polisanmälan diskuteras beroende av mobbningens/kränkningens art.
  1. Fortsätta att följa upp situationen under en längre tid genom samtal med de inblandade.
  1. Meddela vårdnadshavare när uppföljningen är avslutad.

För att dessa samtal inte ska ta tid från undervisningen ska de ske på närmaste rast eller direkt efter undervisningens slut.

Om en ny situation skulle uppstå efter avslutad uppföljning, är det viktigt att åter igen kontakta skolan och anmäla händelsen.

Förskolechef/Rektor ansvarar för eventuell polisanmälan, kontakt med socialtjänst eller arbetsmiljöverket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Montesssoriskolan Kärnhuset     l     Starkoddersgatan 8     l     252 69 Råå